Författare: Stephan Mendel-Enk
Tre ord: Enkel, Trivsam, Snapshot
Betyg: 3
Jag gillar att vara inne i den miljö Tre apor målar upp, i det stora hela och i de små detaljerna. Boken är inte nyskapande men ger en rätt trevlig, trivsam och lite rolig inblick i den unge Jakobs liv i familjen och i församlingen. Inte så lite påminner boken om Torbjörns Flykts ”Underdog”, vid sidan av de kopplingar som görs i baksidestexten. Men just eftersom den inte är särskilt nyskapande blir ändå rätt enkel, på alla plan. Det kanske inte blir någon lavin av den utlovade judiska humorn men några av de roligaste, och kanske mest målande, inslagen är jakten på de genuint judiska idrottsmännen, att försenade inbetalningar och platsbrist är två av de tre allvarligaste problemen begravningssällskapet står inför – idag som för 2000 år sedan, eller när Jakobs morfar hela tiden ritar upp en stark gräns mellan de som är judar och de som är antisemiter. Kanske man också där kan se, eller läsa in, de olika generationerna i den judiska gemenskapen – de som upplevt eller har nära minnen av förintelsen, och deras barnbarn som har en mer avlägsen bild av händelserna under andra världskriget och inte påverkats eller binds upp av den på samma sätt. Stilen är kortfattad, det märks att texten är bearbetad för att bli mer kompakt, och situationerna är mer snapshots (av olika längd) än långa scener där karaktärer och situationer byggs upp. Jag gillar det upplägget, och jag tycker Mendel-Enk använder det på ett helt klart godkänt sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar